Lärarhandledning.se
Sök

Studera yrken – del 2

Studera yrken – del 2

Tidsåtgång
60 minuter
Passar som
Förberedelse inför, under och efter aktivitet
TemaUppgifter för nyanlända
ÄmneGeografiModersmålSamhällskunskapSvenskaSvenska som andraspråkTeknik
ArtbetssättBeskriva och förklara
Årskurs
7–9

Introduktion

I denna lektion arbetar eleverna vidare med det de gjort i Studera yrken – del 1 och sammanställer sina iakttagelser från aktiviteten. Eleverna får också träna på muntlig redovisning. Genom samtal och reflektion utvecklar de sitt språk och sin förståelse för yrken och arbetsliv.

Passar exempelvis i samband med tudiebesök, prao, jobbskuggning, arbetslivsbesök i skolan eller framtidsveckor /framtidsmässor.

Förberedelser

Arbeta först med övningen “Studera yrken – del 1”.

Förbered frågorna nedan i förväg och dela dem med eleverna, till exempel genom att skriva upp dem på tavlan eller dela ut dem på papper.

Steg 1 – Samla intryck från aktiviteten

Samla era intryck från aktiviteten. Ta hjälp av frågorna:

  1. Vilka yrken eller arbetsuppgifter såg ni under aktiviteten?
  2. Vilka verktyg, maskiner eller digitala hjälpmedel användes?
  3. Vilka egenskaper eller kompetenser verkade viktiga i de yrken ni såg?
  4. Var det några nya ord eller uttryck som ni lärde er under besöket?
  5. Tror ni att vägen till något av de här yrkena går via ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program?

Steg 2 – Presentationer

Låt eleverna dela med sig av sina upplevelser från aktiviteten. Uppmuntra dem att berätta med egna ord vad de såg, vad som väckte nyfikenhet och vad de lärde sig om yrken och arbetsliv.

 

Presentationerna kan vara korta och enkla. Fokus ligger inte på att prestera perfekt, utan på att våga prata, använda nya ord och lyssna på varandras erfarenheter. Låt gärna eleverna ställa frågor till varandra och bygga vidare på det som sägs.

Avsluta lektionen med att tillsammans samla upp nya ord och uttryck som eleverna stött på under aktiviteten och presentationerna. Skriv gärna upp orden på tavlan och prata om vad de betyder.

Ge eleverna möjlighet att förklara med egna ord, hjälpa varandra och koppla orden till det de sett och upplevt. Prata om hur de nya orden kan användas i vardagen, i skolan eller när man pratar om jobb och framtid.

Studera yrken – del 1

Studera yrken – del 1

Tidsåtgång
60 minuter
Passar som
Förberedelse inför, under och efter aktivitet
TemaUppgifter för nyanlända
ÄmneGeografiModersmålSamhällskunskapSvenskaSvenska som andraspråkTeknik
ArtbetssättUndersöka
Årskurs
7–9

Introduktion

I denna lektion fördjupar sig eleverna i yrken och arbetsuppgifter, både genom att söka information och genom egna observationer.

Passar exempelvis i samband med studiebesök, prao, jobbskuggning, arbetslivsbesök i skolan eller framtidsveckor /framtidsmässor.

Förberedelser

Låt eleverna välja yrken att undersöka.

Förbered stödfrågor till spår 1 och spår 2.

Gå igenom orden:

Kompetens – de kunskaper, färdigheter och erfarenheter som en person har. Det kan du träna, lära dig och utveckla genom skola, jobb eller fritid.

Egenskaper – Vad en person har för personlighet och det sätt de beter sig på. De kommer oftast inifrån en själv och går att utveckla över tid.

Eleverna arbetar med båda spåren: först spår 1 och därefter spår 2, i samband med en aktivitet.

Spår 1 – Få koll på ett yrke

Eleverna väljer ett yrke som intresserar dem, sedan söker de information om:

  • Vilket gymnasieprogram leder oftast till det här yrket – ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program?
  • Vilka kompetenser och egenskaper som krävs?
  • Vilka arbetsuppgifter som förekommer?

Spår 2 – Observation under en aktivitet

Här får eleverna lära sig om yrken genom att titta, lyssna och ställa enkla frågor under en aktivitet, till exempel ett studiebesök, prao, jobbskuggning eller mässa.

Eleverna observerar hur yrken utförs i verkligheten och samlar information genom att:

  • titta på vad personer gör i sitt arbete
  • lägga märke till arbetsmiljö, redskap och arbetskläder
  • ställa frågor till yrkesverksamma, om det är möjligt

Sikta på att eleverna studerar minst två olika yrken. Eleverna kan använda följande frågor som stöd:

  • Tillverkar man varor eller utför man en tjänst i yrkesrollen
  • Vilka maskiner, arbetskläder eller andra redskap används i yrket?
  • Vilka kompetenser och egenskaper verkar viktiga i yrket?
  • Vilken utbildning behövs för yrket?

Gå vidare och följ upp med övningen “Studera yrken del 2”

 

Diskutera gemensamt i klassen:

Tyckte du att det var någon skillnad mellan att läsa om yrken och att se dem i verkligheten? På vilket sätt?

Arbetsmarknaden i Sverige

Arbetsmarknaden i Sverige

Tidsåtgång
60 minuter
Passar som
Förberedelse inför, under och efter aktivitet.
TemaUppgifter för nyanlända
ÄmneGeografiModersmålSamhällskunskapSvenskaSvenska som andraspråk
ArtbetssättBeskriva och förklara
Årskurs
7–9

Introduktion

I denna lektion ligger fokus på att förstå grundläggande begrepp från arbetsmarknaden. Eleverna får även reflektera kring arbetslivet i sina hemländer, och jämföra med Sverige.

Passar exempelvis i samband med studiebesök, prao, jobbskuggning, arbetslivsbesök i skolan eller framtidsveckor /framtidsmässor.

Förberedelser

Förbered exempel på lagar och regler på arbetsmarknaden (se nedan).

Genomgång: Lagar och begrepp på den svenska arbetsmarknaden

Lagar på arbetsmarknaden

Arbetsmiljölagen (AML) 

Denna lag handlar om säkerhet och hälsa på jobbet. Den säger att alla ska ha en trygg arbetsplats där ingen blir sjuk eller skadar sig.

Diskrimineringslagen

Denna lag ska se till att alla behandlas lika på jobbet, i skolan och i samhället. Ingen får bli sämre behandlad på grund av kön, ålder, religion, hudfärg, funktionsnedsättning eller vem man älskar.

Lagen om anställningsskydd (LAS)

Denna lag handlar om trygghet i jobbet. Den säger att arbetsgivaren inte får säga upp någon utan en bra anledning.

Övriga begrepp

Kollektivavtal: En överenskommelse mellan arbetsgivare och fackförening om lön, arbetstid och villkor. Det bestämmer vilka regler som ska gälla på jobbet – till exempel: hur mycket man får i lön, hur lång arbetstiden är, hur mycket semester man har, och vilka förmåner man får (till exempel extra pengar om man blir sjuk).

Välfärdssystemet: Sverige finansierar sjukvård, skola och stöd till arbetslösa via skatter. Välfärdssystemet är det som gör att alla i Sverige kan få hjälp och stöd när man behöver det.

Eleverna utgår från begreppen i genomgången och pratar om skillnader och likheter mellan hur det ser ut i Sverige och deras olika hemländer. Det är okej om ni tycker att det fungerar likadant i flera länder – försök ändå att prata om hur det är i praktiken och vad som händer om regler inte följs.

 

Arbetsmiljölagen (AML)

  • Vem har ansvar för att arbetsmiljön är säker och inte skadar den som arbetar?

Diskrimineringslagen

  • Vad betyder diskriminering på jobbet?

Lagen om anställningsskydd (LAS)

  • Vad innebär det att ha ett anställningsskydd?

Kollektivavtal

  • Vad är ett kollektivavtal och vad brukar det handla om?

Välfärdssystemet

  • Vilket stöd kan man få från samhället om man inte kan arbeta?

Avsluta övningen i helklass med att prata om skillnader och likheter mellan Sverige och elevernas olika hemländer. Vilka likheter och skillnader ser ni mellan Sverige och andra länder när det gäller arbetslivets regler och trygghet? Var det något som överraskade?

Hisspitch

Hisspitch

Tidsåtgång
90 minuter
Passar som
Efterarbete kopplat till aktivitet
TemaJag i arbetslivet
ÄmneHistoriaSvenskaSvenska som andraspråk
ArtbetssättDiskutera och argumentera
Årskurs
7–9

Introduktion

I denna övning får eleverna träna på att framföra ett kort och övertygande tal – en hisspitch – där de argumenterar för vilka kompetenser de får med sig genom skolan och hur dessa kan gynna dem i arbetslivet.

En hisspitch är ett kort tal där du på en minut ska kunna övertyga någon om en idé.

Passar exempelvis i samband med gymnasiemässa, arbetsmarknadsmässa, framtidsvecka /framtidsmässa, studiebesök, prao, jobbskuggning, kontakter med eftergymnasiala studier eller yrkestävlingar.

Förberedelser

Repetera begreppet kompetens och samla exempel tillsammans i klassen innan arbetet börjar, till exempel samarbetsförmåga, ansvarstagande, problemlösning eller digital kompetens.

”Kompetens är det du är bra på och har lärt dig, till exempel att samarbeta, ta ansvar eller lösa problem.”

Dela in eleverna i grupper.

Ge scenariot:

Ni möter en framtida arbetsgivare som är nyfiken på vad ni lär er i skolan och hur det kan vara användbart i arbetslivet. På en minut ska ni beskriva vilka kompetenser ni får med er från skolan och hur dessa kan gynna er längre fram i arbetslivet.

Grupperna får 45 minuter på sig att förbereda varsin presentation av hisspitchen.

Låt varje grupp presentera sin hisspitch för klassen.

Diskutera gemensamt i klassen:

  • Vilka kompetenser tog många av grupperna upp?

  • Hur kan skolan visa ännu tydligare kopplingar mellan lärande och arbetsliv?

Begreppskunskap

Begreppskunskap

Tidsåtgång
45–60 minuter
Passar som
Förberedelse inför aktivitet
TemaJag i arbetslivet
ÄmneSamhällskunskapSvenskaSvenska som andraspråk
ArtbetssättUndersöka
Årskurs
7–9

Introduktion

Syftet är att eleverna ska förstå några centrala ord och uttryck som förekommer i arbetslivet och i fortsatta studier.

Passar exempelvis i samband med gymnasiemässa, arbetsmarknadsmässa, framtidsvecka /framtidsmässa, studiebesök, prao, jobbskuggning, kontakter med eftergymnasiala studier, arbetslivsbesök i skolan eller yrkestävlingar.

Förberedelser

Eleverna behöver dator eller surfplatta med internetuppkoppling.

Läraren skriver ut elevversionen av ordlistorna för att dela ut dem till grupperna (A–D) under lektionen.

Läraren ser till att ha tillgång till facit under lektionen för att kunna vägleda eleverna under genomförandet.

Ladda ner ordlistor

  1. Dela in klassen i fyra grupper.

  2. Varje grupp får en ordlista (A, B, C eller D).

  3. Eleverna söker upp begreppen och skriver korta, tydliga förklaringar med exempel.

  4. Varje grupp redovisar sedan sina ord för resten av klassen.

  5. Avsluta med en gemensam genomgång.

Tips: Låt grupperna redovisa sina ord i en enkel presentation. Då kan eleverna direkt se hur orden och förkortningarna stavas och missförstånd undviks.

Diskutera gemensamt i klassen:

  • Diskutera hur dessa ord kan dyka upp i verkliga situationer (praktik, framtida jobb, studier).

Gör en podcast

Gör en podcast

Tidsåtgång
60 minuter före + 90 minuter efter
Passar som
Genomförs under och efter en aktivitet
TemaJag och studierna
ÄmneSamhällskunskapSvenskaSvenska som andraspråk
ArtbetssättUndersöka
Årskurs
7–9

Introduktion

I övningen får eleverna på ett kreativt och roligt sätt fördjupa sig i frågor om gymnasieval och utbildningsvägar genom att skapa en egen podcast. Med hjälp av intervjuer och egna reflektioner samlar de in kunskap och tränar samtidigt på att uttrycka sig muntligt och digitalt.

Passar exempelvis i samband med gymnasiemässa, framtidsvecka /framtidsmässa, kontakter med anordnare av eftergymnasiala studier eller yrkestävlingar.

Förberedelser

  • Eleverna behöver en mobiltelefon för att spela in ljud, samt dator eller surfplatta för redigering.

  • Välj ett program för inspelning/redigering (till exempel Audacity eller enklare mobilappar).

  • Läraren bör i förväg bekanta sig med verktyget för att kunna stötta eleverna.

Uppgiftens ram: Eleverna skapar en podcast med tips, råd och information till andra ungdomar som står inför gymnasievalet.

Låt eleverna förbereda frågor inför de intervjuer som de ska göra under aktiviteten.

Exempel på personer som kan intervjuas och områden de kan intervjuas inom.

  • Studie- och yrkesvägledare → ge råd om hur man kan tänka inför valet mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program.

  • Näringslivsrepresentanter → berätta vilken utbildning som krävs för att arbeta hos dem.

  • Representanter från utbildningsanordnare → beskriva vad deras program innebär.

Utöver intervjuer, tips och råd bör podcastavsnittet innehålla elevens egna reflektioner och tankar kring innehållet i podden.

Efterarbete: Tillbaka på skolan redigeras podcasten. Eleverna lyssnar på varandras avsnitt och ger feedback.

Presentation: Klassen kan välja att publicera avsnitten i skolans lärportal eller spela upp dem i klassrummet.

Diskutera gemensamt i klassen:

  • Vad har du lärt dig genom att göra podden som kan vara användbart när du tänker på gymnasieval eller framtida studier?

Fånga en känsla

Fånga en känsla

Tidsåtgång
60 minuter (+ efterarbete och presentation)
Passar som
Genomförs under aktivitet
TemaVad innebär yrket?
ÄmneBildSvenskaSvenska som andraspråk
ArtbetssättBeskriva och förklara
Årskurs
7–9

Introduktion

I denna övning får eleverna vara kreativa. Genom bilder ska de sätta ord på den känsla som den aktivitet klassen deltar i väcker hos dem.

Passar exempelvis i samband med studiebesök, prao, jobbskuggning, gymnasiemässa, framtidsvecka /framtidsmässa, arbetsmarknadsmässa eller yrkestävlingar.

Förberedelser

  • Eleverna behöver ha tillgång till kamera (helst mobiltelefoner).

  • Uppgiften kan göras i mindre grupper eller par.

  • Det behöver finnas möjlighet att föra över bilderna till en dator.

  • Kontrollera att det är tillåtet att fota under besöket innan ni besöker platsen.

Be eleverna känna efter vilken känsla som aktiviteten väcker – till exempel glädje, inspiration, beslutsångest, nyfikenhet.

Tips: Om en elev har svårt att bestämma sig för en enda känsla bör de välja max två känslor att fota och presentera.

När de har identifierat en känsla ska de fotografera ett eller flera ögonblick som fångar den känslan.

Exempel: Om känslan är nyfikenhet kan eleven fotografera olika arbetsuppgifter och eventuellt en situation där de själva provar en uppgift.

  • Eleverna ska ta minst fyra olika bilder.
  • Tillbaka på skolan skapar eleverna en presentation med sina bilder.
  • Eleverna kan lägga till fler bilder och text för att förstärka känslan de vill förmedla.
  • Arbetet presenteras för klassen, där eleven beskriver sin känsla och hur bilderna illustrerar den.
  • Om en elev har valt två känslor bör presentationen också inkludera vad de upplever för skillnad mellan de två känslorna och hur de har valt sina bilder för att reflektera den skillnaden.

Diskutera gemensamt i klassen:

  • Vilka känslor väckte aktiviteten i klassen, och hur kan de påverka hur vi ser på yrken vi möter?

Hur gör vi våra framtidsval?

Hur gör vi våra framtidsval?

Tidsåtgång
60 minuter
Passar som
Efterarbete kopplat till aktivitet
TemaDrömmar och mål
ÄmneSvenskaSvenska som andraspråk
ArtbetssättDiskutera och argumentera
Årskurs
7–9

Introduktion

Syftet med övningen är att hjälpa eleverna att förstå vad som kan vara viktigt att tänka på när man väljer studier.

Passar exempelvis i samband med gymnasiemässa, arbetsmarknadsmässa, kontakt med anordnare av eftergymnasiala studier, framtidsvecka /framtidsmässa eller besök på yrkestävlingar.

Förberedelser

  • Eleverna behöver papper och penna eller dator.

  • Skillnader och likheter mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program (Läs mer!)

Eleverna får tänka sig att de befinner sig 10 år in i framtiden. Deras framtida jag ska skriva ett brev till nutidens jag. Brevet bör innehålla tips och råd för hur eleven bör tänka inför framtiden.

Frågor att ta avstamp i:

  • Vart har jag hamnat och varför?

  • Hur tänkte jag när jag gjorde mitt gymnasieval?

  • Vad skulle vara annorlunda om jag valde något annat?

  • Hur borde jag tänka när jag ska välja yrke?

  • Hur kan jag tänka i valet mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program – och vad är skillnaden?

  • Finns det något jag ångrar att jag inte har gjort?

  • Finns det något jag önskar att jag hade gjort annorlunda?

  • Varför gjorde jag de val som jag har gjort?

  • Hur såg mina drömmar ut när jag gick i årskurs 8?

 

Eleverna byter brev med varandra och ger respons.

Frågor som kan stödja responsen:

  • Vad i texten fångade dig extra mycket? Varför?

  • Var det något du inte förstod och som behöver förtydligas?

  • Känner du igen dig i något som din klasskamrat beskriver? Vad och varför?

  • Tycker du att det saknas något i texten? Vad och varför?

  • Skulle du vilja ge tips till din klasskamrat om hur hen bör tänka om val och drömmar? Om ja, vilket tips?

  • Efter responsen får eleverna möjlighet att revidera sitt brev innan de lämnar in det.

 Tips: Dela ut breven igen ett år senare och låt eleverna läsa vad de skrev. Har något redan förändrats?

Diskutera gemensamt i klassen:

  • Vad har du lärt dig om dig själv och hur du gör val genom att skriva brevet från framtiden?

Sök