Lärarhandledning.se
Sök

Studera yrken – del 2

Studera yrken – del 2

Tidsåtgång
60 minuter
Passar som
Förberedelse inför, under och efter aktivitet
TemaUppgifter för nyanlända
ÄmneGeografiModersmålSamhällskunskapSvenskaSvenska som andraspråkTeknik
ArtbetssättBeskriva och förklara
Årskurs
7–9

Introduktion

I denna lektion arbetar eleverna vidare med det de gjort i Studera yrken – del 1 och sammanställer sina iakttagelser från aktiviteten. Eleverna får också träna på muntlig redovisning. Genom samtal och reflektion utvecklar de sitt språk och sin förståelse för yrken och arbetsliv.

Passar exempelvis i samband med tudiebesök, prao, jobbskuggning, arbetslivsbesök i skolan eller framtidsveckor /framtidsmässor.

Förberedelser

Arbeta först med övningen “Studera yrken – del 1”.

Förbered frågorna nedan i förväg och dela dem med eleverna, till exempel genom att skriva upp dem på tavlan eller dela ut dem på papper.

Steg 1 – Samla intryck från aktiviteten

Samla era intryck från aktiviteten. Ta hjälp av frågorna:

  1. Vilka yrken eller arbetsuppgifter såg ni under aktiviteten?
  2. Vilka verktyg, maskiner eller digitala hjälpmedel användes?
  3. Vilka egenskaper eller kompetenser verkade viktiga i de yrken ni såg?
  4. Var det några nya ord eller uttryck som ni lärde er under besöket?
  5. Tror ni att vägen till något av de här yrkena går via ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program?

Steg 2 – Presentationer

Låt eleverna dela med sig av sina upplevelser från aktiviteten. Uppmuntra dem att berätta med egna ord vad de såg, vad som väckte nyfikenhet och vad de lärde sig om yrken och arbetsliv.

 

Presentationerna kan vara korta och enkla. Fokus ligger inte på att prestera perfekt, utan på att våga prata, använda nya ord och lyssna på varandras erfarenheter. Låt gärna eleverna ställa frågor till varandra och bygga vidare på det som sägs.

Avsluta lektionen med att tillsammans samla upp nya ord och uttryck som eleverna stött på under aktiviteten och presentationerna. Skriv gärna upp orden på tavlan och prata om vad de betyder.

Ge eleverna möjlighet att förklara med egna ord, hjälpa varandra och koppla orden till det de sett och upplevt. Prata om hur de nya orden kan användas i vardagen, i skolan eller när man pratar om jobb och framtid.

Studera yrken – del 1

Studera yrken – del 1

Tidsåtgång
60 minuter
Passar som
Förberedelse inför, under och efter aktivitet
TemaUppgifter för nyanlända
ÄmneGeografiModersmålSamhällskunskapSvenskaSvenska som andraspråkTeknik
ArtbetssättUndersöka
Årskurs
7–9

Introduktion

I denna lektion fördjupar sig eleverna i yrken och arbetsuppgifter, både genom att söka information och genom egna observationer.

Passar exempelvis i samband med studiebesök, prao, jobbskuggning, arbetslivsbesök i skolan eller framtidsveckor /framtidsmässor.

Förberedelser

Låt eleverna välja yrken att undersöka.

Förbered stödfrågor till spår 1 och spår 2.

Gå igenom orden:

Kompetens – de kunskaper, färdigheter och erfarenheter som en person har. Det kan du träna, lära dig och utveckla genom skola, jobb eller fritid.

Egenskaper – Vad en person har för personlighet och det sätt de beter sig på. De kommer oftast inifrån en själv och går att utveckla över tid.

Eleverna arbetar med båda spåren: först spår 1 och därefter spår 2, i samband med en aktivitet.

Spår 1 – Få koll på ett yrke

Eleverna väljer ett yrke som intresserar dem, sedan söker de information om:

  • Vilket gymnasieprogram leder oftast till det här yrket – ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program?
  • Vilka kompetenser och egenskaper som krävs?
  • Vilka arbetsuppgifter som förekommer?

Spår 2 – Observation under en aktivitet

Här får eleverna lära sig om yrken genom att titta, lyssna och ställa enkla frågor under en aktivitet, till exempel ett studiebesök, prao, jobbskuggning eller mässa.

Eleverna observerar hur yrken utförs i verkligheten och samlar information genom att:

  • titta på vad personer gör i sitt arbete
  • lägga märke till arbetsmiljö, redskap och arbetskläder
  • ställa frågor till yrkesverksamma, om det är möjligt

Sikta på att eleverna studerar minst två olika yrken. Eleverna kan använda följande frågor som stöd:

  • Tillverkar man varor eller utför man en tjänst i yrkesrollen
  • Vilka maskiner, arbetskläder eller andra redskap används i yrket?
  • Vilka kompetenser och egenskaper verkar viktiga i yrket?
  • Vilken utbildning behövs för yrket?

Gå vidare och följ upp med övningen “Studera yrken del 2”

 

Diskutera gemensamt i klassen:

Tyckte du att det var någon skillnad mellan att läsa om yrken och att se dem i verkligheten? På vilket sätt?

Arbetsmarknaden i Sverige

Arbetsmarknaden i Sverige

Tidsåtgång
60 minuter
Passar som
Förberedelse inför, under och efter aktivitet.
TemaUppgifter för nyanlända
ÄmneGeografiModersmålSamhällskunskapSvenskaSvenska som andraspråk
ArtbetssättBeskriva och förklara
Årskurs
7–9

Introduktion

I denna lektion ligger fokus på att förstå grundläggande begrepp från arbetsmarknaden. Eleverna får även reflektera kring arbetslivet i sina hemländer, och jämföra med Sverige.

Passar exempelvis i samband med studiebesök, prao, jobbskuggning, arbetslivsbesök i skolan eller framtidsveckor /framtidsmässor.

Förberedelser

Förbered exempel på lagar och regler på arbetsmarknaden (se nedan).

Genomgång: Lagar och begrepp på den svenska arbetsmarknaden

Lagar på arbetsmarknaden

Arbetsmiljölagen (AML) 

Denna lag handlar om säkerhet och hälsa på jobbet. Den säger att alla ska ha en trygg arbetsplats där ingen blir sjuk eller skadar sig.

Diskrimineringslagen

Denna lag ska se till att alla behandlas lika på jobbet, i skolan och i samhället. Ingen får bli sämre behandlad på grund av kön, ålder, religion, hudfärg, funktionsnedsättning eller vem man älskar.

Lagen om anställningsskydd (LAS)

Denna lag handlar om trygghet i jobbet. Den säger att arbetsgivaren inte får säga upp någon utan en bra anledning.

Övriga begrepp

Kollektivavtal: En överenskommelse mellan arbetsgivare och fackförening om lön, arbetstid och villkor. Det bestämmer vilka regler som ska gälla på jobbet – till exempel: hur mycket man får i lön, hur lång arbetstiden är, hur mycket semester man har, och vilka förmåner man får (till exempel extra pengar om man blir sjuk).

Välfärdssystemet: Sverige finansierar sjukvård, skola och stöd till arbetslösa via skatter. Välfärdssystemet är det som gör att alla i Sverige kan få hjälp och stöd när man behöver det.

Eleverna utgår från begreppen i genomgången och pratar om skillnader och likheter mellan hur det ser ut i Sverige och deras olika hemländer. Det är okej om ni tycker att det fungerar likadant i flera länder – försök ändå att prata om hur det är i praktiken och vad som händer om regler inte följs.

 

Arbetsmiljölagen (AML)

  • Vem har ansvar för att arbetsmiljön är säker och inte skadar den som arbetar?

Diskrimineringslagen

  • Vad betyder diskriminering på jobbet?

Lagen om anställningsskydd (LAS)

  • Vad innebär det att ha ett anställningsskydd?

Kollektivavtal

  • Vad är ett kollektivavtal och vad brukar det handla om?

Välfärdssystemet

  • Vilket stöd kan man få från samhället om man inte kan arbeta?

Avsluta övningen i helklass med att prata om skillnader och likheter mellan Sverige och elevernas olika hemländer. Vilka likheter och skillnader ser ni mellan Sverige och andra länder när det gäller arbetslivets regler och trygghet? Var det något som överraskade?

Hisspitch

Hisspitch

Tidsåtgång
90 minuter
Passar som
Efterarbete kopplat till aktivitet
TemaJag i arbetslivet
ÄmneHistoriaSvenskaSvenska som andraspråk
ArtbetssättDiskutera och argumentera
Årskurs
7–9

Introduktion

I denna övning får eleverna träna på att framföra ett kort och övertygande tal – en hisspitch – där de argumenterar för vilka kompetenser de får med sig genom skolan och hur dessa kan gynna dem i arbetslivet.

En hisspitch är ett kort tal där du på en minut ska kunna övertyga någon om en idé.

Passar exempelvis i samband med gymnasiemässa, arbetsmarknadsmässa, framtidsvecka /framtidsmässa, studiebesök, prao, jobbskuggning, kontakter med eftergymnasiala studier eller yrkestävlingar.

Förberedelser

Repetera begreppet kompetens och samla exempel tillsammans i klassen innan arbetet börjar, till exempel samarbetsförmåga, ansvarstagande, problemlösning eller digital kompetens.

”Kompetens är det du är bra på och har lärt dig, till exempel att samarbeta, ta ansvar eller lösa problem.”

Dela in eleverna i grupper.

Ge scenariot:

Ni möter en framtida arbetsgivare som är nyfiken på vad ni lär er i skolan och hur det kan vara användbart i arbetslivet. På en minut ska ni beskriva vilka kompetenser ni får med er från skolan och hur dessa kan gynna er längre fram i arbetslivet.

Grupperna får 45 minuter på sig att förbereda varsin presentation av hisspitchen.

Låt varje grupp presentera sin hisspitch för klassen.

Diskutera gemensamt i klassen:

  • Vilka kompetenser tog många av grupperna upp?

  • Hur kan skolan visa ännu tydligare kopplingar mellan lärande och arbetsliv?

Prova på

Prova på

Tidsåtgång
60–90 minuter
Passar som
Genomförs under aktivitet
TemaJag i arbetslivet
ÄmneSamhällskunskapSvenskaTeknik
ArtbetssättBeskriva och förklara
Årskurs
7–9

Introduktion

Eleverna får prova på olika arbetsuppgifter för att få en inblick i olika yrkesroller. Målet är att de ska få en känsla för vad arbetet innebär och kunna reflektera över egna intressen.

Passar exempelvis i samband med arbetsmarknadsmässa (med prova-på-aktiviteter), framtidsvecka /framtidsmässa, studiebesök, prao, jobbskuggning, arbetslivsbesök i skolan eller yrkestävlingar.

Förberedelser

  1. Dubbelkolla först om aktiviteten kommer att innehålla prova-på-uppgifter. 

  2. Berätta för eleverna att de kommer få prova på olika arbetsuppgifter – om de kommer att få göra det.

  3. Ge dem några frågor att tänka på och vara beredda att besvara när de kommer tillbaka till skolan (se Reflektera tillsammans).

Läs om likheter och skillnader mellan ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program.

  1. Under aktiviteten får eleverna testa olika uppgifter som är vanliga inom olika yrken eller branscher.

  2. Eleverna observerar, reflekterar och tänker på vad som känns roligt, svårt eller intressant.

Låt eleverna diskutera följande frågor i helklass::

  • Hur var det att testa på yrket/yrkena?

  • Vilka arbetsuppgifter var roligast?

  • Var något särskilt svårt

  • Upptäckte ni något yrke ni inte kände till sedan tidigare?

  • Blev ni mer eller mindre intresserade av något yrke?

  • Vilket gymnasieprogram tror ni passar bäst för de yrken ni provade – ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program och varför?

Begreppskunskap

Begreppskunskap

Tidsåtgång
45–60 minuter
Passar som
Förberedelse inför aktivitet
TemaJag i arbetslivet
ÄmneSamhällskunskapSvenskaSvenska som andraspråk
ArtbetssättUndersöka
Årskurs
7–9

Introduktion

Syftet är att eleverna ska förstå några centrala ord och uttryck som förekommer i arbetslivet och i fortsatta studier.

Passar exempelvis i samband med gymnasiemässa, arbetsmarknadsmässa, framtidsvecka /framtidsmässa, studiebesök, prao, jobbskuggning, kontakter med eftergymnasiala studier, arbetslivsbesök i skolan eller yrkestävlingar.

Förberedelser

Eleverna behöver dator eller surfplatta med internetuppkoppling.

Läraren skriver ut elevversionen av ordlistorna för att dela ut dem till grupperna (A–D) under lektionen.

Läraren ser till att ha tillgång till facit under lektionen för att kunna vägleda eleverna under genomförandet.

Ladda ner ordlistor

  1. Dela in klassen i fyra grupper.

  2. Varje grupp får en ordlista (A, B, C eller D).

  3. Eleverna söker upp begreppen och skriver korta, tydliga förklaringar med exempel.

  4. Varje grupp redovisar sedan sina ord för resten av klassen.

  5. Avsluta med en gemensam genomgång.

Tips: Låt grupperna redovisa sina ord i en enkel presentation. Då kan eleverna direkt se hur orden och förkortningarna stavas och missförstånd undviks.

Diskutera gemensamt i klassen:

  • Diskutera hur dessa ord kan dyka upp i verkliga situationer (praktik, framtida jobb, studier).

Gymnasievalet

Gymnasievalet

Tidsåtgång
60 minuter
Passar som
Efterarbete kopplat till aktivitet
TemaJag och studierna
ÄmneSamhällskunskapSvenska
ArtbetssättBeskriva och förklara
Årskurs
7–9

Introduktion

I denna övning får eleverna sätta ord på sina drömmar och mål inför valet av gymnasium och beskriva hur de kan gå tillväga för att nå dit. Arbetet utgår från följande punkter:

 

  • Nuläge – hur det ser ut för dig just nu, till exempel vad du gillar i skolan och hur du lär dig bäst.

  • Önskat läge – vad du vill uppnå i framtiden, till exempel vad du vill läsa på gymnasiet eller vilket yrke som intresserar dig.

  • Hinder – sådant som kan göra det svårt att nå ditt mål, till exempel osäkerhet, brist på information eller annat som stoppar dig.

  • Resurser – det som kan hjälpa dig på vägen, till exempel personer, kunskaper, stöd eller information.

  • Aktiviteter – konkreta steg du kan ta för att komma närmare ditt mål, till exempel ta reda på mer om ett program eller prata med en studie- och yrkesvägledare.

Svaren leder fram till en konkret handlingsplan för hur målet ska nås.

Passar exempelvis i samband med gymnasiemässa, arbetsmarknadsmässa, framtidsvecka /framtidsmässa, studiebesök, prao, jobbskuggning, kontakter med eftergymnasiala utbildningsanordnare, arbetslivsbesök i skolan eller yrkestävlingar.

Förberedelser

Papper och penna för eleverna.

Eleverna besvarar frågor utifrån de fem punkterna.

Nuläge

  • Vilka ämnen gillar du mest i skolan?
  • Hur lär du dig bäst – genom att läsa, lyssna, testa eller jobba praktiskt?

Önskat läge

  • Vad skulle du vilja lära dig mer om på gymnasiet?
  • Finns det något yrke som du tycker låter intressant?
  • Vilket gymnasieprogram tror du skulle passa dig bäst – yrkesprogram eller högskoleförberedande?

Hinder

  • Vad kan göra ditt val svårt?
  • Hur kan du överkomma det som hindrar dig från att göra det du vill göra?

Resurser

  • Vilka resurser har du själv?
  • Vilka resurser finns runt dig?

Hur får du reda på om det finns fler resurser du kan använda dig av?

Avsluta övningen med att låta eleverna svar på:

  • Hur kan dina svar och tankar i den här övningen hjälpa dig att göra ett val av gymnasieprogram som känns rätt för dig?

Vad säger arbetslivet?

Vad säger arbetslivet?

Tidsåtgång
60 minuter
Passar som
Genomförande under aktivitet, eller som efterarbete
TemaJag och studierna
ÄmneReligionskunskapSamhällskunskapSvenska
ArtbetssättUndersöka
Årskurs
7–9

Introduktion

Eleverna får ställa frågor till arbetslivet under exempelvis en gymnasiemässa eller arbetsmarknadsmässa. Målet är att de ska få insikter om vilka kompetenser och utbildningar som efterfrågas och kunna använda detta i sina framtida studieval.

Passar exempelvis i samband med gymnasiemässa, arbetsmarknadsmässa, framtidsvecka /framtidsmässa eller yrkestävlingar.

Förberedelser

Gå igenom vilka frågor som kan vara värdefulla att ställa.

Exempel på frågor till arbetslivet

  • Vilka olika jobb eller roller finns hos er?

  • Hur ser en vanlig dag ut för någon som jobbar hos er

  • Vilket gymnasieprogram är en bra väg in till att kunna arbeta hos er – och varför

  • Vilka egenskaper eller förmågor tycker ni gör någon riktigt bra på sitt jobb?

  • Finns det möjlighet att göra praktik (APL), sommarjobba eller jobba extra hos er?

  • Hur tror ni att jobben i er bransch kommer att förändras framöver – till exempel med ny teknik

  • Vad är det bästa med att jobba just i er bransch?

  • Vad finns det för missförstånd om er bransch?

Eleverna intervjuar arbetsgivare, företag eller branschrepresentanter under mässan med hjälp av sina förberedda frågor.

Eleverna antecknar svar och reflektioner som de sedan kan ta med sig till efterarbetet.

Eleverna bearbetar sina anteckningar från intervjuerna.

De går igenom vad arbetsgivare och branschrepresentanter berättade och lyfter fram sådant som de tyckte var extra intressant, viktigt eller överraskande. Eleverna kan till exempel:

  • skriva korta sammanfattningar av svaren

  • markera sådant som gav ny kunskap om yrken eller utbildningsvägar

  • fundera över hur informationen hänger ihop med deras egna tankar om framtiden

Eleverna samlas i små grupper och delar sina erfarenheter.

  • Vad fick du höra från arbetslivet som påverkar hur du tänker kring framtida studier, gymnasieval och yrke?

Gymnasiemässa

Gymnasiemässa

Tidsåtgång
Beror på hur många skolor/utbildningsanordnare eleverna vill besöka.
Passar som
Förberedelse inför, genomförande under och arbete efter en aktivitet.
TemaJag och studierna
ÄmneSamhällskunskapSvenska
ArtbetssättUndersöka
Årskurs
7–9

Introduktion

I övningen får eleverna undersöka olika utbildningsvägar och argumentera varför dessa är intressanta. Fokus ligger på att ställa frågor som hjälper eleverna att fatta genomtänkta beslut om gymnasieval.

Passar exempelvis i samband med gymnasiemässa och öppet hus.

Förberedelser

Läs om likheter och skillnader mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program.

I par. Eleverna börjar med att intervjua varandra med hjälp av frågorna nedan:

  • Vad är du intresserad av att arbeta med i framtiden

  • Vilket program leder dit

  • Vilka skolor i regionen erbjuder dessa program

  • Hur tänker du kring skillnaden mellan ett yrkesprogram och ett högskoleförberedande program när du väljer?

  • Vad är viktigt för dig i valet av skola (exempelvis skolans storlek, profil, resväg, stämning, elevhälsa, skolmat, tillgång till teknik, trygghet och så vidare)?

Tips på frågor till gymnasieskolorna

I mindre grupper. Förbered eleverna på att ställa frågor under gymnasiemässan. Här är förslag på frågor:

  • Vilka program och inriktningar erbjuder ni

  • Hur ser en vanlig skoldag ut hos er?

  • Hur många elever går på skolan, och hur stora är klasserna?

  • Hur arbetar ni med projekt, praktik (APL) och samarbete med arbetslivet?

  • Vilken roll spelar digitala verktyg (laptops/surfplattor) i undervisningen?

  • Hur ser ert elevhälsoteam ut (kurator, psykolog, skolsköterska, specialpedagog)?

  • Hur jobbar ni med trygghet och för att motverka mobbning på skolan?

  • Hur uppmuntrar ni elevernas delaktighet och inflytande i undervisningen?

  • Är alla era lärare behöriga lärare?

  • Hur arbetar ni med hållbarhet, inkludering och internationella perspektiv?

  • Vad skulle ni säga är det bästa med er skola?

Eleverna väljer ut de skolor de vill besöka baserat på sina förberedelser.

Under gymnasiemässan intervjuar de skolorna med hjälp av de frågor de förberett.

Diskutera gemensamt i klassen:

  • Vad fick du med dig från gymnasiemässan som hjälper dig att tänka mer konkret kring ditt gymnasieval?

Gör en podcast

Gör en podcast

Tidsåtgång
60 minuter före + 90 minuter efter
Passar som
Genomförs under och efter en aktivitet
TemaJag och studierna
ÄmneSamhällskunskapSvenskaSvenska som andraspråk
ArtbetssättUndersöka
Årskurs
7–9

Introduktion

I övningen får eleverna på ett kreativt och roligt sätt fördjupa sig i frågor om gymnasieval och utbildningsvägar genom att skapa en egen podcast. Med hjälp av intervjuer och egna reflektioner samlar de in kunskap och tränar samtidigt på att uttrycka sig muntligt och digitalt.

Passar exempelvis i samband med gymnasiemässa, framtidsvecka /framtidsmässa, kontakter med anordnare av eftergymnasiala studier eller yrkestävlingar.

Förberedelser

  • Eleverna behöver en mobiltelefon för att spela in ljud, samt dator eller surfplatta för redigering.

  • Välj ett program för inspelning/redigering (till exempel Audacity eller enklare mobilappar).

  • Läraren bör i förväg bekanta sig med verktyget för att kunna stötta eleverna.

Uppgiftens ram: Eleverna skapar en podcast med tips, råd och information till andra ungdomar som står inför gymnasievalet.

Låt eleverna förbereda frågor inför de intervjuer som de ska göra under aktiviteten.

Exempel på personer som kan intervjuas och områden de kan intervjuas inom.

  • Studie- och yrkesvägledare → ge råd om hur man kan tänka inför valet mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program.

  • Näringslivsrepresentanter → berätta vilken utbildning som krävs för att arbeta hos dem.

  • Representanter från utbildningsanordnare → beskriva vad deras program innebär.

Utöver intervjuer, tips och råd bör podcastavsnittet innehålla elevens egna reflektioner och tankar kring innehållet i podden.

Efterarbete: Tillbaka på skolan redigeras podcasten. Eleverna lyssnar på varandras avsnitt och ger feedback.

Presentation: Klassen kan välja att publicera avsnitten i skolans lärportal eller spela upp dem i klassrummet.

Diskutera gemensamt i klassen:

  • Vad har du lärt dig genom att göra podden som kan vara användbart när du tänker på gymnasieval eller framtida studier?

Sök